den 2 juli 2009

I'm so darn hot

Hm. När håret har blivit så fett att man kan skapa sådana här frisyrer bara genom att dra fingrarna genom det, är det kanske dags att gå och tvätta det. Eller kanske inte. Det ser ju rätt sött ut...

Annars har de senaste dagarnas hetta varit lite för mycket, till och med för mig. Tjugofem grader känns ganska lagom, men när det börjar närma sig trettio är det inte lika roligt längre. Jag sover sämre, har inte just någon aptit och får inte mycket gjort. Har mest suttit och läst och tittat på två små bruna kaniner som brukar hålla till vid en buske nedanför mitt fönster.

Häromdagen lånade jag hem Platons Staten, mest för att läsa stycket där han låter Sokrates kritisera Homeros och Hesiodos framställningar av gudarna. Han menar på att de inte bara är förmänskligade på ett ytterst ovärdigt vis utan även tämligen omoraliska, och att sådana berättelser inte ska få förekomma i hans perfekta stat eftersom det är farligt stoff för ungdomarna. Som grekisk mytologi-freak tycker jag förstås att detta är kolossalt roligt.

Det kan dock tilläggas att Platon inte var först med sin kritik av de traditionella gudaberättelserna. Poeten och filosofen Xenofanes hade redan hundra år tidigare påpekat att människor skapade gudar till sina egna avbilder, men att den verklige guden inte alls bar spår av något mänskligt. Tyvärr verkar hans skrifter bara ha överlevt i fragment. Som vanligt. Ibland får man intrycket att det bara var Platon och Aristoteles bland filosoferna som folk brydde sig om att bevara för eftervärlden.

den 28 juni 2009

En otrevlig människa

Jag brukar ofta känna mig som en otrevlig människa. Inte för att jag beter mig elakt eller okänsligt mot folk, jag är knappt elak ens när jag borde vara det, utan snarare för att jag är så tyst och skenbart likgiltig. När främlingar börjar prata med mig på stan eller i affärer blir jag ofta bragd ur fattningen. Fast jag anstränger mig för att le och se trevlig ut, får jag mest bara ur mig meningslösheter som "ja" och "mhm", och hela min uppenbarelse skvallrar förmodligen om hur obekväm jag känner mig i situationen och sänder ut signaler som säger "lämna mig ifred, jag vill inte prata med dig".

Patrik sa till mig förut att han ofta hade undrat varför jag inte pratade med folk som i mina serier, eftersom serierna var ett bra exempel på att jag egentligen hade fin känsla för dialog. Det är en bra fråga. Skillnaden ligger väl i att i serierna har jag fullständig kontroll. Jag vet hur alla karaktärerna fungerar och vilka motiv som ligger bakom det de säger. När man själv befinner sig mitt i en social situation i verkligheten blir det en helt annan sak. Då inser man oftast först efteråt, när man fått tid att gå igenom det hela i sitt huvud, vad man skulle ha sagt och hur man skulle ha betett sig.

Idag känner jag mig som en otrevlig människa. Jag blev dock lite gladare när jag gick och köpte glass. Alldeles framför mig i kön stod det nämligen en kille med rutig kjol.

den 25 juni 2009

Sommar och sol och aliens med strålpistol

Jag känner mig väldigt bortskämd som för tillfället bara kan sitta hemma och spendera tiden som jag vill. Därför har jag försökt vara mer effektiv med mitt tecknande de senaste dagarna och jobbat på tre grejer samtidigt. Tuscha på den femte Johannaboken, skissa på det tredje kapitlet av "Theia mania" samt svänga ihop en liten serie till nästa nummer av Nasses Nekrozin (inte för att jag vet när ett nytt nummer är planerat, men det är bättre att ha en serie helt färdig än att sitta och stressa ihop nånting några dagar innan deadline).

En sekvens från Nekrozinserien. Jag har alltid velat teckna mig själv som en söt, liten utomjording som hotar folk med strålpistol. Även om ingen kan vara lika söt som Marvin the Martian.

Annars har jag varit ute i solen med min svarta hatt och svettats och ätit glass. Och då och då dreglat över en bok som jag nyligen blev tipsad om: The First Fossil Hunters - Paleontology in Greek and Roman Times av Adrienne Mayor. Som titeln antyder handlar det om hur antikens greker och romare förhöll sig till fossil efter utdöda djur. Jag tycker sånt är oerhört intressant och det ger mig idéer till framtida mytologiserier. Men jag borde inte samla på mig fler böcker då jag snart ska flytta. Kommer bli jobbigt nog att släpa på de jag redan har. Fast... om jag slänger några gamla grejer som jag ändå aldrig bläddrar i? Hmm...

den 20 juni 2009

Hermes gillar Borås

Fattar inte att jag bott nästan tre år i Borås utan att upptäcka den här (säger väl en hel del om hur frånvarande och inne i mig själv som jag oftast är när jag är ute och går). Det är sånt här som påminner en om vilken upphöjd plats grekisk mytologi en gång hade inom den kulturella allmänbildningen.

den 18 juni 2009

Theia mania update

Yay! Gissa vem som äntligen har börjat skissa på det tredje kapitlet av "Theia mania". Manuset är visserligen inte helt färdigskrivet, men i väntan på att inspirationen ska infinna sig tar jag och skissar de sidor som jag är säker på. Sekvensen ovan är en tillbakablick med en tio år yngre Malin tillsammans med vad som förmodligen är hennes första pojkvän. Heh, utseendemässigt påminner hon verkligen en hel del om mig ibland (sedan har vi vissa andra saker gemensamt i den här sekvensen också).

Det slog mig igår, när jag för skojs skull satt och tecknade en nakenbild av Malin med viss inspiration från ett foto på nätet, att jag har utformat henne lite grand som jag själv skulle vilja se ut. Stora, mörka ögonbryn, aningen fylligare kroppsbyggnad, samt riktiga läppar istället för två tunna streck som knappt syns. Men min näsa är i alla fall sötare än hennes. Här är bilden i alla fall. Enjoy!

den 11 juni 2009

Mosslik och män i svarta kjolar

En glad Li på café inhyst i en gammal gästgivaregård från 1700-talet. Patrik bjöd mig på te och våfflor med sylt och grädde för att fira att alla serier blivit färdigskissade till den femte Johannaboken (som för övrigt heter Vänd dig om). Innan dess hade vi gått på Borås Museum och tittat på ett mosslik. En kvinna som av någon anledning förbrukade sin rätt att begravas på kyrkogården och istället sänktes till vila i en mosse nån gång under 1600-talet. Bland de föremål som hittades tillsammans med henne fanns en pipa. Tyvärr verkade det som att någon hade hunnit stjäla hennes huvud innan arkeologerna kom på plats när hon först grävdes upp på 1940-talet. Hennes hår fanns dock kvar, starkt rödfärgat av syrorna i mossen. Undrar vem som skulle vilja ha ett huvud från ett gammalt mosslik i sin ägo...

Häromdagen såg jag förresten en man från mitt fönster (alltså en vuxen man i min egen ålder) gå runt i svart, knälång kjol. Det händer alldeles för sällan. Fast det kunde ju förstås vara så att han bara var uppklädd för något särskilt tillfälle och inte gick runt så där av egen fri vilja. Jag ville stalka honom för att ta reda på vart han var på väg, men det hade nog varit lite oartigt att lämna Patrik ensam i lägenheten.

den 7 juni 2009

Rhododendron och en urkvinna

Nu är det den tiden på året igen.


Och det är minsann inte bara statyer av gulliga kaniner som uppförts i Borås på sistone. Nu står det även en riktig urkvinna vid stora torget (för ni trodde väl inte att det var mig som rubriken syftade på).